julklapparna jag ändå köpte
Nu var det ju inte så länge sedan jag skrev ett ganska hetsigt inlägg om att inte köpa julklappar. Det betyder dock inte att jag är emot alla julklappar. Jag är emot julklappar och presenter som köps bara för sakens skull samt julklappar och presenter i överflöd.
Den enda person jag köper julklapp till varje år är min kompis C. Oftast köper vi förbrukningsbara grejer åt varandra, typ badskum och doftljus. Ungefär så såg julklappen till henne ut i år också, plus den här magiska boken till henne och hennes barn. Den stod där inne på English bookshop och var så fin att jag inte kunde låta bli.
Till mamma hittade jag en silkessjal på loppis. Vi har rationaliserat bort julklappar oss emellan så om jag inte hade hittat den här hade hon inte fått något. Så tycker jag det är skönast att göra med julklappar. Alltså att det får bli lite som det blir. Hittar man något som passar personen bra och som kan komma till användning så får det bli en julklapp, hittar man ingenting så blir det lika bra. 

För att skydda sjalen slog jag in den i både papper och i en fruktpåse i ekologisk bomull, alltså en påse som man kan ha med sig till affären så att man slipper ta de hemska engångsplastpåsarna till frukten och grönsakerna. Så blev det två presenter i en. 

Till en annan släkting hittade jag en rolig bok på loppis och till pappa köpte jag choklad. Och såhär såg årets julklappar ut när de var färdiginslagna. Slog in gjorde jag i en blandning av gamla och återbrukade papper, hampasnöre och garn. Det helbruna lite skrynkliga papperet som jag nästan tycker är allra snyggast är vanligt packpapper som jag sparat från något postpaket.