när vi gifte oss, del I

Vi gifte oss den 2 september i år, i Danmarks by utanför Uppsala. Det var en stor ch fin dag tillsammans med många kära vänner och släktingar. Det ärofyllda uppdraget att dokumentera det hela i bilder fick den fantastiska fotogren Sara på Sarasblick. Alla foton jag kommer att visa i det här inlägget är alltså tagna av henne. Det här är del ett. 
 
Vår målsättning med bröllopet var att det skulle vara en avslappnad dag så fri från stress och stela krav som möjligt. Eftersom vi gifte oss i vår egen stad föll det sig naturligt för oss att inte bo på hotell utan istället göra i oss i ordning i lugn och ro, bara vi två (och fotograf och hårfixare) i vårt eget hem. 
 
Jag började dagen med att dusha och försöka sminka över en enorm finne på hakan. Halvvägs in i det sistnämnda uppdraget tog jag emot både fotograf-Sara och Elin som skulle göra min frisyr. Jag visade upp min haka och försökte desperat få vägledning kring hur mycket den sabla finnen syntes och vad jag skulle göra åt den. Till slut sa Elin bara åt mig "LisaMarie det är du som ska gifta dig, inte din finne". Hon är klok den där Elin ;) Elin dukade också upp sin arsenal av verktyg på vardagsrumsbordet och så var vi igång. 
Så åt vi och skålade i äppelmust. K fyllde på sin plunta, tog fram sina nya skor och upptäckte att hans kostym var halvt fördärvad av pälsängrar. Inte den bästa av dagar att upptäcka det sistnämnda på. 
Strax före tidpunkten som det var tänkt att vi skulle fara iväg till Botaniska och fota oss la sig ett ihärdigt regnmoln över Uppsala. Men det var ju inte mycket mer att göra än att fortsätta förberedelserna och sen fara ut till bygdegården där festen skulle hållas istället. På med kostym och klänning. 
Så bar det alltså av mot Danmarks by. I bilen sa vi hela tiden till varandra att vädret kan man ju inte styra och det blir bra ändå och nu kommer alla att försöka trösta oss med att säga att regn på bröllopsdagen betyder tur och det är ju fånigt och skrockfullt och så skrattade vi åt det. Men lite besvikna var vi allt, även om vi hade ett laddat med mitt fina filifjonkan-paraply. 
Regnet gäckade oss också ute i Danmarks by, men Sara behövde bara ta något varv i lokalen och sen var det kirrat med fotoplatser även inomhus. Bilderna hon tog på oss i trappan och utomhus i regnet är några av de allra bästa från hela dagen tycker jag. 
Bygdegården var så vackert iordningställd också. Vi hade förstås haft ett finger med i spelet i hur vi ville ha det, men utan våra föräldrar och deras respektives hjälp hade det aldrig gått. Vi hade valt att dekorera med snäckskal, äppelkvistar, stenar och ljuslyktor. Och här och där arrangerade min mamma blombuketter med växter från sin och pappas trädgård. Festhäftena gjorde vi själva och Kristian stod och sydde ihop dem efter nån japansk förlaga kvällarna innan bröllopet. Lite stressigt men det blev ju fint som snus till slut. 
Allteftersom dök våra föräldrar upp i bygdegården och ojade sig över att vi redan var där och över att de fick se oss innan kyrkan. Strunt, sa vi. Gövällinge. Och så fick Kristian gå och tigga en macka åt mig i köket, eftersom min nervösa mage inte hade låtit mig äta särskilt mycket lunch hemma. Tack vare våra fantastiska kockar (från Söders källa i Gävle) mumsade jag snart i mig en kolossalt god nödmacka med stekta färska kantareller. Mycket farligt för klänningen men den klarade sig undan spill, just då i alla fall. Så slapp min mage skrika så det hördes i hela kyrkan. För sen var klockan nästan fyra och det var dags att traska upp mot kyrkan, men det tar vi i nästa inlägg. 
 
när vi gifte oss
0 kommentarer